Amiralitetskyrkan i Karlskrona

april 14, 2017 admin Platser att besöka

Sveriges största träkyrka

Amiralitetskyrkan är Sveriges största träkyrka. Den är också en del av Karlskronas världsarv och har liksom resten av Trossös gamla bebyggelse och stadsplan befunnit sig på Unescos världsarvslista sedan år 1998. Amiralitetskyrkan, som invigdes år 1685, ligger på den sydöstra delen av ön Trossö, intill Vallgatan. Ett alternativt namn på kyrkan är Ulrica Pia, efter Ulrika Eleonora d.ä. som var drottning av Sverige 1680 – 1693. Pia betyder from på latin.

Gubben Rosenbom

Framför Amiralitetskyrkan står träfiguren Gubben Rosenbom, som samlar in pengar åt de fattiga. Man kan lyfta på Gubben Rosenboms hatt och stänka en slant till behövande. Exakt när Gubben Rosenbom placerades där är oklart, men han har varit på plats åtminstone sedan det sena 1700-talet. Den gamla Gubben Rosenbom står inte kvar utanför kyrkan längre utan har flyttats in i kyrkan där den är mer skyddad. Den Gubben Rosenbom som nu för tiden står utanför kyrkan är en nygjord kopia.

Korta fakta om Amiralitetskyrkan i Karlskrona

Län Blekinge län
Ort Karlskrona
Plats Trossö
Koordinater 56°9′24.5″N 15°35′27.6″Ö
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Karlskrona amiralitetsförsamling
Material Trä
Invigd 20 september, 1685

Exteriör

Amiralitetskyrkan är uppförd i trä och vilar på en sockel som består av stora stenblock. Kyrkan har formen av ett grekiskt kors, och mittpartiet framträder som en kubisk byggnadskropp som är ungefär 20 meter x 20 meter. Mittpartiet har säteritak och krönande oktogon med karnisformad huv. Korsarmarna, som har valmade yttertak, är lägre än mittpartiet och skjuter fram som förhallar – var och en 20 meter lång.

Kyrkan har ytterdörrar i tre riktningar: norr, söder och väster. Det rör sig om taktäckta dubbeldörrar mitt på korsarmsgavlarna. I den östra korsarmen, där det inte finns någon ytterdörr, hittar vi koret och sakristian.

De träpanelade fasaderna indelas genomgående av pilastrar. Från uppförandet till mitten av 1800-talet var kyrkan rödmålad. Därefter var den gulmålad fram till år 1985 då den rödmålades igen.

Fönstren är rundbågade med rektangulära omfattningar.

Interiör

Inuti Amiralitetskyrkan är väggarna klädda av träpanel och träet är målat i ljusblått och ljusgrönt, en färgsättning som inspirerats av havet. Som nämnts ovan är kyrkan utformad som ett grekiskt kors, där mittpartiet är högre än de fyra korsarmarna. Interiören domineras av fyra kraftiga träpelare som tillsammans med vågräta bjälkar bär upp mittpartiets plafondtak. Södra och norra korsarmen har läktare och plana innertak av trä. I väster finns ett orgelverk som är placerat i en tunnvälvd nisch. Kyrkokoret täcks av ett tryckt trätunnvalv.

Inventarier

Altaruppsatsen

Altaruppsatsen tillkom i samband med att Amiralitetskyrkan renoverades på 1820-talet. Den är alltså betydligt yngre än själva kyrkan. År 1908/1909 lades kolonnernas målade skenarkitektur till.

Altartavlan

Altartavlan i Amiralitetskyrkan är en kopia av Peter Paul Rubens målning ”Lansstöten”. Originalet går att se i katedralen i Antwerpen, Belgien.

Krucifix

Krucifixet är gjort av cederträ och har inläggningar av pärlemor, elfenben och ebenholts.

Predikstolen

Predikstolen är åttkantig och har ljudtak. Den är målad i grått med gyllene detaljer. På sex av sidorna finns bruna fält som innehåller religiösa symboler som symboliserar den kristnes andliga vapenrustning.

  • Ankare
  • Sköld
  • Svärd
  • Kalk
  • Bibelbok
  • Tavlorna med budorden

Silverskåpet

I kyrkans nordvästra del står ett skåp där kyrksilvret och några böcker visas upp.

Övrigt

  • Ett antal epitafier och begravningsvapen är upphängda i Amiralitetskyrkan, inklusive Carl Raabs begravningsvapen.
  • Gravkällaren har 23 gravkammare och innehåller 283 kistor.
  • I Amiralitetskyrkan står en modell av segelfartyget HMS Carlskrona. Carlskrona byggdes på Karlskrona Örlogsvarv år 1841. På valborgsmässoafton 1846 hamnade Carlskrona i en orkan i Västindien och förliste. Av 131 personer ombord var det bara 17 som överlevde. Det höga antalet omkomna gjorde förlisningen till en av den svenska flottans största katastrofer i fredstid.
  • På Amiralitetskyrkans södra vägg hänger en minnestavla över sjömän som omkom under första och andra världskriget.

Gubben Rosenbom

Gubben Rosebom är en fattigbössa i form av en mansfigur i trä som står utanför Amiralitetskyrkan. Om man lyfter på gubbens hatt kan man släppa ned en slant som doneras till behövande. Gubben Rosenbom tar gärna emot både svensk och utländsk valuta.

Enligt statistik från år 2010 doneras cirka 50 000 – 60 000 kronor per år i Gubben Rosenbom. Amiralitetsförsamlingen ansvarar för att skänka vidare pengarna.

Exakt hur länge Gubben Rosenbom har stått utanför Amiralitetskyrkan är oklart, men vi vet att den stod där redan under det sena 1700-talet. Den träfigur som står utanför kyrkan idag är dock inte så gammal; den ursprungliga Gubben Rosenbom har nämligen flyttats in i kyrkan där den kan stå mer skyddat. Den Gubben Rosenbom som idag står utanför Amiralitetskyrkan är en kopia som tillverkades av ”Hästö-Kalle” i mitten av 1950-talet.

Gubben Rosenbom håller upp ett plakat där det står följande:

Ödmjukt jag Er ber
Fast rösten är nog matt
Kom lägg en penning ner
Men lyften uppå min hatt
~ * ~
Säll är den som låter sig
Wårda om de fattige
Kon.Dav.41:2

Verklig förlaga

Förlagan till statyn Gubben Rosenbom är en man som hette Mats Hindiksson Rosenbom. Han härstammade från Åland och var en av de första som bosatte sig i Karlskrona när staden höll på att byggas upp.

Exakt hur det gick till när Mats Hindiksson Rosenbom kom att bli inspiration för en fattigbössa vet vi inte, men det finns en lokal historia som berättar att verklighetens Rosenbom frös ihjäl i Amiralitetskyrkan på nyårsafton 1717.

Enligt den här historien – som alltså inte är historiskt fastlagd – var Mats Hindiksson Rosenbom ute och tiggde på nyårsafton och gick från dörr till dörr. I vissa hus fick han en sup och i takt med att kvällen gick blev han allt mer berusad. När Rosenbom fått en allmosa av kapten Lagerbielke tappade han sin hatt när han skulle buga och tacka. Lagerbielke sade skämtsamt att ”Vill man ha tack av Rosenbom får man allt själv lyfta på hans hatt.

Rosenbom tyckte det var roligt sagt och upprepade kommentaren i nästa hus han tiggde i, där bildhuggaren Kolbe bodde. Kolbe blev inte road utan arg; han slog till Rosenbom och kastade ut honom i en snödriva. Efter en stund drabbades Kolbe av dåligt samvete och gick ut för att leta upp Rosenbom, men Rosenbom blev rädd när han såg bildhuggaren komma gående och gömde sig därför inne i Amiralitetskyrkan. På nyårsdagen hittades Rosenbom ihjälfrusen intill kyrkväggen. Därefter ska fattigbössan han skapats av Kolbe.

Comments are currently closed.