Amiralitetskyrkans historia

juni 14, 2017 admin Platser att besöka

Amiralitetskyrkan i Karlskrona invigdes år 1685, vilket var fem år efter att Karlskrona fått sina stadsprivilegier. Staden Karlskrona började byggas efter att den svenska kronan köpt Trossö och vissa närliggande holmar år 1679 och beslutat att förlägga större delen av rikets flotta till Trossö.

Karlskrona Amiralitetsförsamling grundades redan år 1681 och att dess församlingskyrka skulle placeras på Trossös sydöstra udde fastslogs i Karlskronas första stads- och befästningsplan år 1683. Det är oklart vem som var arkitekten bakom Amiralitetskyrkan, men en rimlig gissning är att det var generalkvartermästaren Erik Dahlberg. När Amiralitetskyrkan invigdes hade den plats för 4 000 kyrkobesökare.

Under de första åren i kyrkan var gudstjänsterna väldigt kalla vintertid, eftersom innerväggarna inte färdigställdes förrän i början av 1690-talet. Att innerväggarna kom på plats förbättrade situationen men inte tillräckligt mycket, varför en pottugn murades upp i sakristian.

Klockorna i kyrkan göts år 1699. Klockorna i Amiralitetskyrkans klockstapel är samstämmiga med dessa gamla kyrkklockor.

Tänkt som en tillfällig träkyrka

När Amiralitetskyrkan uppfördes på 1600-talet var den tänkt som en temporär träkyrka som så småningom skulle ersättas av en stenkyrka. Timret hämtades från Riga, som på den tiden var en del av Sverige.

På midsommarafton år 1760 lades vid Amiralitetsklockstapeln grunden för den stenkyrka som var tänkt att ersätta träkyrkan. Planen var att stenkyrkan skulle heta Adolf Fredrikskyrkan efter kungen. Arkitekten var Carl Johan Cronstedt, och två plåtar till kopparstick för ritningarna finns fortfarande kvar och ägs av Amiralitetsförsamlingen.

Långt innan stenkyrkan hunnit färdigställas tog pengarna slut och år 1780 hade murarna inte hunnit bli högre än fjorton alnar, vilket motsvarar ungefär fyra meter. Kronan beslutade att byggprojektet skulle läggas ned. Stenkyrkan färdigställdes aldrig och kyrkobygget förföll till en ruin. Kring år 1850 revs resterna.

Förändringar

1700-talet

År 1744 skänkte Carl Raab ett krucifix till Amiralitetskyrkan. Krucifixet, som fortfarande finns kvar i kyrkan, hade Rabb fått av patriarken i Konstantinopel år 1928, när Raabs fartyg transporterade patriarken från Palestina till Konstantinopel. Krucifixet var tillverkat i Jerusalem och hade varit placerat på det som ansågs vara Kristi grav.

1800-talet

Rivnings av slutningsmuren

Ursprungligen låg Amiralitetskyrkan innanför en slutningsmur som skilde den civila staden från örlogsbasen och varvet. På 1800-talet revs den del av slutningsmuren som låg precis vid Amiralitetskyrkan och i dess ställa uppfördes en mindre bastant mur. (Vi kan fortfarande se rester av den äldre och mer robusta muren i kvarteret norr om Varvsgatan.)

Storrenovering

Under 1822/1823 genomfördes en genomgripande renovering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Det var i samband med denna renovering som lanterninen i mittkvadraten tillkom. Altaruppsatsen med pelarna på sidorna är också tillverkade i samband med denna renovering.

Förhall

År 1845 uppfördes en förhall framför kyrkans norra gavel. Arkitekt var C.E. Wallenstrand.

Försök att få träkyrkan att se mer stenkyrkig ut

I ett försök att få träkyrkan att påminna mer om stenkyrkorna Fredrikskyrkan och Trefaldighetskyrkan i Karlskrona bytte man under 1850-talet ut ytterpanelen, målade kyrkan gul (fram till dess hade den varit röd) och lade dit diverse arkitektoniska detaljer i barockstil.

Reparation

Efter att ha förfallit under en period reparerades Amiralitetskyrkan år 1864. Det är troligt att det var i samband med denna reparation som den nuvarande åttakantiga predikstolen tillkom.

1900-talet

Kyrkan får elektricitet

År 1875 startade återigen debatten om huruvida träkyrkan skulle ersättas av en stenkyrka, och den här gången höll debatten igång i tre decennier tills Sjöförsvarsdepartementet avslog församlingens begäran om pengar. Efter avslaget beviljade kungen församlingen medel för att rusta upp träkyrkan. Denna upprustning genomfördes 1908/1909 under Theodor Wåhlins ledning och innebar bland annat att man drog in elektricitet, att det gamla kyrktaket byttes ut mot ett nytt av plåt och att kyrkans övre läktare blev nedtagen. Dessutom försågs altaruppsatsens kolonner skenarkitektur.

Sigge Ulléns renovering

Under åren 1943-1949 gjordes stora förändringar av Amiralitetskyrkan under stadsarkitekten Sigge Ulléns ledning. Här är några exempel:

  • Den förhall som uppförts år 1845 togs bort.
  • Korsarmarnas vestibuler tillkom, liksom nya yttertrappor i kalksten mot ingångarna i söder och väster.
  • Kyrkan fick en ljusare interiör och dekoreringen i taket målades över. Kyrkbänkarna målades i mörkgrått.
  • Värmeledningar drogs in.

Koppartak

Plåttaket byttes ut mot ett koppartak år 1958.

Trappa

År 1959 fick Amiralitetskyrkan en ny trappa vid huvudingången. Trappan gjordes av kalksten som hämtats från Öland och den nya trappen gick i samma stil som den tidigare trappan.

Ommålning

År 1974 beslutade Fortifikationsverket, som ägde kyrkan, att utsidan skulle målas röd för att Amiralitetskyrkan skulle se ut mer som den gjorde förr i tiden, innan gulmålningen på 1850-talet. Riksantikvarieämbetet motsatte sig rödmålningen, med Fortifikationsverket fick slutligen sin vilja igenom år 1985 och sedan dess har Amiralitetskyrkans exteriör varit röd.

Amiralitetsklockstapeln

Amiralitetsförsamlingen klockstapel står i Amiralitetsparken. Den uppfördes år 1699 och är alltså yngre än kyrkan. När den uppfördes var den inte tänkt för kyrkklockor utan för örlogsvarvets ”vällingklocka”. Det var först år 1909 som klockstapeln blev Amiralitetsförsamlingens kyrkklockstapel.

När ”vällingklockan” uppfördes var förhoppningen var att den skulle effektivisera arbetet på varvet genom att ange tiden och se till att alla följde samma tid. På 1600-talet var det fortfarande ovanligt att vanliga arbetare hade egna klockor och det kunde också vara si och så med hur klockor var ställda eftersom det inte fanns någon rikstid att rätta sig efter.

År 1856 renoverades klockstapeln och försågs med hörnkedjor, listverk och halvmåneformade fönster.

Comments are currently closed.